Sailing Myelfri

På tisdagkvällen kastade man loss från Calais och seglade sakta vidare norrut. Nu ser vädret bättre ut och man väntar undanvindar några dagar framåt. Vi håller tummarna att inte vädret skall spela fler spratt och kosta fler stopp längs vägen. Förhoppningen är att nå Elbes mynning snarast och slippa Nordsjöns nycker. Det blev som vi hoppades och efter fyra dygn gick man i hamn i Cuxhafen. Övernattning och förmodligen currywurst för besättningen på fredagskvällen. Tidig morgon kastade man loss igen och hastade till Kielkanalens mynning i Brunsbüttel. Man får bara gå i kanalen i dagsljus så det gäller att hänga på låset till slussen när solen går upp så man hinner de 10 mil långa kanalen under dagen. Solen gick ner 16:43 och just då gled man ur slussen i norra ändan och slapp vänta över natten i kanalen och tappa minst 12 timmar.
Nu är det bara upploppet kvar.
Bra vind från sydväst gjorde att man kunde hålla god fart under natten förbi Fehmarn, sundet vid Rödby/Puttgarden. Passerade Gedser tidigt på söndag morgon och nu kan man snart sätta kurs mot waypointen vid Ystad.
ETA är just nu efter midnatt mot måndag.
Det skall bli riktigt kul att se hur Myelfri ser ut efter hennes absolut längsta resa hittills. Ett år av minimalt underhåll när hon mest legat på boj och väntad på en ny ägare har säkert satt sina spår.
Inget vax eller polering utan bara lite raggardusch när vi kommit och hälsat på.
Nog lika bra att förvänta sig skicket som på en bortsprungen innekatt som varit på vift i några månader.
Hur som helst är hon välkommen hem.
Trippen från Punat i Kroatien blev 3693 NM eller 684 mil. Det tog 49 dagar vilket innebar 2 veckor längre än planerat. Måste imponeras över besättningen som lämnade Kroatien i värme och solsken och har kämpat sig genom Europa sjövägen på begränsad yta och vaktschema dygnet runt.
Grymt jobbat!

Nu går det trögt…

Efter att ha vilat över natten i Caramet-Sur-Mer kastade man loss i lördags morse och seglade vidare norrut.
Planen är att gå till Guernsey för att tanka skattefri diesel. Det känns som om varje besparing just nu är välkommen. Förseningar kostar extra. Man hann precis komma till Saint Peter Port innan nästa storm började ställa till det. Tittar man på en översiktsprognos så är det ett antal lågtryck som snurrar på Atlanten och på Nordsjön som säkert kommer att ställa till det. Det blev två dygn på Guernsey för besättningen. Dom roade sig med att putsa lite på båten. Dom hade verkligen gjort ett grymt jobb med att gnida rost och putsa gelcoat. Trevligt initiativ och kul att få lite bilder på båten. Nu hade vinden bedarrat lite så det gick att fortsätta på tisdag morgon i engelska kanalen.
Bra vind och mycket ström i kanalen gjorde att man vid några tillfällen ”seglade” i 12 knop. Förmodligen Myelfris personbästa.
Efter 1 ½ dygn kom nästa oväder och nu fick man söka hamn i Boulogne-Sur-Mer på onsdagskvällen.
Det är ju faktiskt bara att acceptera att det är höst och då kommer höststormarna.
Man har nu seglat 570 mil eller 3080 sjömil under 44 dagar
Nu är det lördag morgon och har kastat loss igen och planerar ett kort ben under dagen till Calais för att invänta ny storm och samtidigt byta ut en i besättningen som var tvungen att avbryta.
Planen framåt är att man åter måste vänta in ett väderfönster i Calais.
Förhoppningsvis är dom på gång igen på måndag eller tisdag.

Då var Bicayabukten avklarad.
Trippen tog 4 1/2 dygn så lite längre tid än planerat. (370 NM)
Hjärtat stannade till i veckan då vi kollade MarineTraffic och åter fick se att båten vänt till en helt ny kurs och stannat av. Man gick mot vinden i 4 timmar i princip kontrakurs. Något hade hänt men fortfarande oklart vad. Vi får väl koll senare.
Man anlände till Franska kusten sent fredag kväll och man övernattade i Caramet-Sur-Mer.
Lördag morgon efter frukost kastade man loss igen och seglade vidare norrut.
Man har nu avverkat 510 mil eller 2750 NM.
Snart himma….