Rymdstyrelsen

Vad händer om du byter Medelhavet mot Mars, Alperna mot Olympus Mons eller strandsemestern mot Saturnus månar?

I årets sommarserie gör vi en högst fiktiv, men faktabaserad, rundresa i solsystemet. Vi undersöker hur våra grannar skulle fungera som resmål: hur lång tid det tar att komma dit, vad du skulle behöva packa, hur tung väskan blir och vilka sevärdheter som väntar.

Var hittar du de blå solnedgångarna? Vilken destination kräver bäst solskydd? Var är utsikten vackrast och var bör du absolut inte hoppa för högt?

Följ med oss på Instagram hela sommaren till platser du förmodligen inte kan boka än, men gärna får drömma om.

https://www.instagram.com/rymdstyrelsen_snsa/

Rymdstyrelsen var i förra veckan på plats i Almedalen och deltog i olika panelsamtal för att belysa rymdens vikt, och berätta om rymdverksamheten i Sverige.

Under tisdagen arrangerade Rymdstyrelsen ett panelsamtal som belyste varför rymden är viktigare än många tror.

Medverkande var:
Ella Carlsson, Generaldirektör, Rymdstyrelsen
Johan Eriksson, Professor statsvetenskap, Södertörns högskola
Tom Söderström, Senior rådgivare, AWS
Anders Nicander, Privatmarknadschef, Nordea

Moderator: Sofia Johansson, Rymdstyrelsen

Seminariet fokuserade på hur rymdtekniken i praktiken är en integrerad del av livet på jorden och varför den är avgörande för både samhällsutveckling, ekonomi och säkerhet.

Panelsamtalet går att se i efterhand:

Rymden ser dig: därför är rymden viktigare än du tror Rymdteknik är en självklar, men ofta osynlig, del av vårt moderna s...

Rymdstyrelsen finansierar forskning som tar oss från jordens mest extrema miljöer till Mars frusna landskap. Med hjälp av ett karriärbidrag studerar Cynthia Sassenroth, postdoktor vid Göteborgs universitet , spåren av is, permafrost och vatten på Mars. Genom att jämföra satellitbilder från Mars med fältarbete i Arktis söker hon svar på hur planetens klimat har förändrats och om det en gång kan ha funnits miljöer där liv varit möjligt.

Forskningen är ett exempel på hur svenska rymdsatsningar bidrar till ny kunskap om både andra världar och vår egen planet.
Läs hela artikeln om hur jakten på Mars frusna historia börjar i jordens polarområden på Rymdbloggen idag:
http://rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2026/06/hon-kartlagger-mars-frusna-landskap/

När Sverige vann VM premiären mot Tunisien natten mot måndag blev ett av målen först bortdömt för offside, men efter VAR granskning kunde målet godkännas. Sensorer i bollen visade att Alexander Isak hade nuddat bollen på vägen fram till Mattias Svanberg, vilket gjorde att offsidelinjen behövde ritas om. Plötsligt var det inte offside längre, utan mål.

Och här finns faktiskt en direkt, och kanske något oväntad, rymdkoppling.

NASA har i flera år studerat hur fotbollar rör sig i tyngdlöshet ombord på den internationella rymdstationen. Astronauter har hjälpt forskare att undersöka hur en bolls inre massa påverkar rotation, stabilitet och rörelse. Det är viktig kunskap när modern matchteknik byggs in i bollen. Detta har i sin tur hjälpt Adidas forma den boll som nu används under VM.

Sedan 2022 har Adidas haft elektronik i officiella matchbollar i stora turneringar. Sensorerna kan bland annat registrera hastighet, position och bollkontakt i realtid. Det hjälper domare och VAR teknik, men innebär också att massan i bollen förändras. För att förstå hur det påverkar bollens rörelse tar man bort gravitationen och snurrar bollen i tyngdlöshet ombord på rymdstationen för att helt enkelt se hur den beter sig, om den vobblar eller håller sig stilla i sin rotation. Samma sak studerar man när man bygger satelliter, rymdfarkoster och andra föremål som rör sig fritt i rymden.

NASA:s forskning handlar alltså inte bara om fotboll i första hand, utan om rörelse, rotation, aerodynamik och massfördelning, men samma kunskap kan få betydelse även på en fotbollsplan. I natt blev det väldigt konkret för Sverige. En liten touch från Alexander Isak, registrerad av modern bollteknik, gjorde att Mattias Svanbergs mål kunde godkännas. Rymdforskning kan dyka upp på de mest oväntade platser. Till och med i ett svenskt VM mål.

Nu är vi inte NASA, men vad vore NASA utan sina internationella samarbetspartners?

I den här videon förklarar den svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir hur forskningen går till: https://youtu.be/g8zVn14wg38