Samtalsrummet Terapi Helsingborg

2016 skrev jag detta inför julen, om julstress:

Hur kan vi förstå den stress vi kan uppleva under julen och hur kan vi hantera den på ett konstruktivt sätt, så att den inte tar över och förstör för oss och för de vi älskar?

Först och främst måste vi påminna oss om vad stress är. Stress är en i grunden subjektiv och oftast omedveten känsla av fara. Stress signalerar att vi är på väg att skadas fysiskt eller psykiskt.

Men vad är det i just julen som, omedvetet, känns hotfullt och farligt?

Julen är en familjehögtid, en i högsta grad relationell händelse. Ofta träffar vi människor som är viktiga för oss, ibland människor som vi inte träffar speciellt ofta, men som betyder mycket för oss.

Och även om vi skulle fira julen ensamma är det ändå en i högsta grad inre relationell händelse. Minnen av det som varit. Det som blev och inte blev. Det som kunde ha blivit. Det som kanske inte kommer att bli. Det som inte kommer att bli.

Det väcker känslor. Nära relationer väcker känslor. Blandade känslor. Ilska. Sorg. Glädje. Kärlek. Vi är människor.

Faran vi omedvetet upplever är att dessa känslor kommer att skada oss. Hur då? Genom att det vi känner kommer att göra att vi förlorar kärleken från dessa viktiga andra personer.

För de av oss som är trygga får känslorna inte en sådan negativ konskevens. Vi känner helt enkelt de blandade känslorna. Agerar utifrån dem. Gör det vi ska och måste. Gläds åt allt det vackra, sinnliga, doftande. Låter kraften i ilskan styra oss att sätta hälsosamma gränser för våra åtaganden. Bär våra skuldkänslor över att inte räcka till för alla och inser att de känslorna är ett uttryck för vår omsorg om de vi älskar. Låter stunderna av närhet, tystnad och samvaro också fyllas av sorg över de nära vänner och familjemedlemmar vi förlorat eller som inte är fysiskt närvarande. Och då också av den kärlek vi känt och fortfarande känner.

För de av oss som inte är tillräckligt trygga väcker känslorna ångest och stress, det vill säga en känsla av fara. En upplevelse av att känslorna kommer att göra att vi förlorar andras kärlek. Det försöker vi hantera genom att inte känna det vi känner. Några av oss drar oss undan, gör oss stumma, onåeliga. Andra agerar utåt, varvar upp, skapar konflikter.

Julen är en känslofylld tid.

Kan vi tillåta oss att känna det vi känner? Känna alla våra känslor? Inte de vi ska eller borde känna utan de känslor vi faktiskt känner? Och låta dessa känslor leda oss till det vi behöver och bort från det vi inte behöver? Leda oss till de människor vi älskar och som vi vill vara tillsammans med. Och leda oss bort från det som endast reser en mur mellan oss och oss själva, mellan oss och de vi älskar.

www.samtalsrummet.nu

Startsida

Konferens med Patricia Coughlin i Malmö idag.